HÅLLBART MODE VS. INNOVATIVT MODE
Hållbart mode har ingen exakt definition och därför är det lurigt när klädföretag går ut med att de är ”hållbara” för det säger egentligen inget om vad de gör i praktiken. Det positiva innebär ju att finns otroligt många möjligheter där klädföretag kan agera! Det handlar om att hållbart mode behöver först definierar och bli mätbart! Ett företag kan utveckla hållbarhet under alla steg i plaggets livscykel. De flera konsumenter blir allt mer kräsna och den green washing som har förekommit ganska frekvent funkar inte längre.
Eftersom hållbart mode är en term som används flitigt i PR-syfte och ofta utan en tydligt definition så är ”innovativt mode” en bättre term. Hållbart mode har länge kopplats till en romantiserad syn av bakåtsträvande, naturliga material och lyfta hantverkstraditioner. Allt detta är viktigt men vägen framåt för modeindustrin handlar om titta bakåt för kunskap men se framåt för lösningar. Här kommer innovativt mode in i bilden. Det finns otroligt många nya, spännande material och digitala lösningar som kan föra modeindustrin framåt! Genom att implementera dem och skapa medvetenhet så kommer modeindustrin automatiskt bli mer hållbar.
HÅLLBART MODE FÖR FÖRETAG
Världens medelklasskonsumenter förväntas tredubblas till år 2030. Redan dagens konsumtion inom modeindustrin är ohållbar för framtiden ur ett miljöperspektiv (förbrukning av vatten, energi och naturtillgångar samt användning av giftiga kemikalier). Detta innebär att modeindustrin måste förändras och konsumtionsmönster ifrågasättas.
Olika sorters hållbarhet:
Social hållbarhet – Hur företag väljer att behandla alla människor som berörs av dess verksamhet, allt från andelsägare och berörda aktörer, arbetare till kunder men också människor som bor i området där fabriker ligger med flera. Vidare kan socialt hållbarhet delas in i två undergrupper, välgörenhet, social investering, partnerskap med lokala engagemang och slutligen positiv inverkan på samhället. Exempel är att klädföretag ger acceptabla löner för anställda, är nogsamma med samarbetspartners och väljer leverantörer som lever upp till de arbetsvillkor som företaget vill stå för.
Ekologisk hållbarhet – Innebär företagets medvetenhet om deras inverkan på miljö. Genom att titta på sitt ”globala footprint” och minska förbrukning av naturresurser kan företaget göra stor skillnad. Detta faller ofta in under tillverkning och produktionsleden. De flesta klädesplagg har rest mellan flera olika länder innan det hamnar i kundens händer. Fibrerna odlas/tillverkas i ett land, tyget vävs och färgas in. Det sys och tillverkas ibland i flera länder. Sammanställs och packas sedan för att slutligen lagras i stora lager innan det slutligen når butiken – där det inte är orimligt att kunden råkar vara en turist som sedan reser hem med plagget.
Målet är att bli klimatpositiva (inte lämna några negativa spår på miljön genom hela klädplaggets livslängd). Detta handlar bland annat om att välja material nogsamt, undvika skadliga färgningsmedel och leverera produkter på ett hållbart sätt.
Ekonomiskt hållbarhet – Företagets ansvar att hantera sina finanser för att säkra vinst för stakeholders, anställda och andra som påverkas av företagets utveckling. Ett företags framgång kan inte bara mätas i monitär vinst utan studier visar på att ökat Corporate Social Responsibitliy (CSR) engagemang hos ett företag i långa loppet innebär ökad vinst då konsumenten blir allt mer aktiv i sina val och det ökar lojalitet jämt emot företaget. Här kommer även Slow fashion in och innebär att företag producerar kläder som är gjorde för att hålla länge och i hög kvalité. Detta för att uppmuntra till en minskad slit och släng-kultur.
HÅLLBART MODE FÖR DIG SOM KONSUMENT
Det går att älska mode och njuta av en föränderlig garderob utan att bidra till en smutsig klädindustrin och en överkonsumtion av jordens resurser. Efter oljeindustrin så är klädindustrin den mest förorenade i världen, allt fler vet om det men när shoppingsuget slår till så kan det kännas förvirrande hur man ska njuta av kläder på ett mer hållbart sätt!
Det handlar bara om att ställa om hur vi hittar nya guldkorn och de där perfekta favoriterna som används i över tio år. Det främsta man behöver göra är att använda det som man har i sin garderob och låta det som inte används vandra vidare. Därefter få in vanan av att låna kläder, antingen från vänner eller hyra från butik – finns många butiker som erbjuder det idag! Hittar du inget så är det värt att sätta på förhandlings-glasögonen och försöka byta till dig ett fynd, varför inte prova ett klädbytar-event? Härnäst kommer second hand-butiker, frossa i preloved skatter. Fortfarande inte hittat vad du söker? Fundera på om det kanske är värt att låta sy upp de där perfekta jeansen eller svarta byxorna istället för att spendera timmar varje år att försöka hitta dem i butik? Det finns flera klädmärken som idag erbjuder måttanpassning av plagg så att de passar just din kropp! OM inget av förslagen ovan funkar – först då kan det vara läge att fundera på leta nytt.
För det är inget fel med att handla nytt, så länge det är ett plagg som du sedan älskar och använder!
HUR HAMNADE KLÄDINDUSTRIN DÄR DEN ÄR?
I samband med den industriella revolutionen växte nya möjligheter att producera varor i mycket högre kvantitet och till lägre priser. Det sågs som något väldigt positivt och ledde till en växande livstandard för många. I takt med den växande världspopulationen och en större medelklass har det idag lett till en överbelastning på jordens resurser och konstant ökat avfall. Denna ohållbara resurshantering är ohållbar i längden och därför har en cirkulär ekonomi börjat växa fram som ett alternativ där befintliga resurser ska användas om och om igen. Därifrån har cirkulärt mode vuxit fram som en ny affärsmodell för en mer hållbar klädindustri.
En stor utmaning med klädindustrin är att det används många farliga kemikalier i flera steg av produktionskedjan och vidare är det en energikrävande industri. Den stora åverkan som enskilda plagg har vid produktion står inte i korrelation till hur länge ett plagg sedan används. En studie från Nederländerna fastställde att den genomsnittliga tiden som ett plagg befinner sig i en persons garderob är tre år och fem månader men det används i snitt bara 44 gånger. För att få en uppfattning om naturresurser som kläder tar i anspråk vid produktion så kan man titta på 1 kg bomull som kräver 7000-29000 liter vatten och 0,3-1 kg olja. Om plagget sedan slängs i soporna innebär det en dessutom onödig miljöbelastning.
Hållbarhet är en växande trend hos klädföretag och ett allt starkare försäljningsargument mot konsumenten. Dock är en hållbarhetsprodukt inte automatiskt en cirkulär produkt då det krävs ett genomgående tänk i alla led för att uppnå en cirkulär modeprodukt.
